Förlovad och v 27

Hjälplös och tårar.

Det är skönt att kunna skriva av sig lite emellanåt.

Nu har jag inte kunnat tänka klart på flera dagar eftersom vi fått veta att "Famma" har fått lungcanser. Trodde aldrig att jag skulle få känna den smärta som andra runt en känner när deras nära och kära mår dåligt. Men nu har dagarna kommit då det är våran tur.

Var hos min stackars Famma hela dagen igår innan hon transporterades till Åbo för vidare behandling eller ska man kanske säga över huvud taget en behandling?!

Hon stackars tanten har nu legat på ÅHS sjukhuset i lite över 4 veckor och ingen idiot läkare har egentligen brytt sig om henne, fortsätta med mediciner, fortsätta på samma spår som tidigare..

Man har ifrågasatt dom som jobbar där flera gånger och droppen gick nog när hon själv måste ifrågasätta läkarna om hon faktiskt ska ta blodtryckssänkande när hennes tryck är 73/42 !!??!?

Är dom helt inkompetenta på det där sjukhuset!?

Sen på lucia var mamma, nea och jag till sjukhuset för att lussa för famma. Då mötte vi läkarna i korridoren och frågade dom om dom kommit fram till något, varför hon fortfarande är sjuk fast dom ger henne antibiotika och varför det inte över huvudtaget pratas något med henne om vad hon har förutom att hon har en stor infektion i kroppen.

Då kollar läkaren på oss som att vi skulle vara dumma i huvudet och säger: Ja det vi vet är att hon i alla fall inte har någon cellförändring i kroppen.

VILKEN LÄTTNAD tänkte man då eftersom man funderat på att det skulle kunna vara canser.

Vi bokade ett möte med dom på fredagen alltså den 16 december.

Helt plötsligt började dom göra undersökningar på henne, helt plötsligt hittar dom ett jätte tumör på hennes högra lunga, helt plötsligt är hon döende?! Var fan kom den energin ifrån, varför fan har dom inte kollat det tidigare?

Ligger det flera på den avdelningen som har samma skit behandling?

Man undrar ju hur i helvete dom fått sina papper på att dom är läkare? Hittade dom de i ett frukostflinge paket?

Nåja, det har varit snart en vecka av blandade känslor, allt från oro till glädje till sorg. Måste säga att har aldrig känt mej så instabil i min egen kropp (alltså känslorna) Ena kvällen kan man sitta och gråta medan den andra vill man slå ihjäl läkarfan, nästa sitter man och paketar in julklappar utan att överhuvudtaget känna någon lust att fira jul just nu.

Sitter och funderar på hur det går för famma fast jag egentligen borde städa, åka ner på stan och fixa papper så att jag kommer få mammapenning sen..

Hoppas att jag inte tråkade ihjäl er nu..

dagens mest spelade låt här hemma är "utan dina andetag - kent"

En positiv sak är att läkarna ville att hon skulle ha delmål på vägen för att orka och hennes första mål var att få hålla i sitt barnbarns barn :) Vilket glädjer mig!

Idag är jag i v 27 så nu är det inte länge kvar! :D

Puss och kram! God jul på er.

v 25+1

Pigg och glad :P

(7/12-2011)

v 24+5

Har varit på middag till mamma och pappa idag, trevligt trevligt.

Martin hade städat fint här hemma när jag kom hem från att hälsat på min kära farmor på sjukhuset. <3 underbar karl jag har.

Nu sitter vi hemma och ska njuta lite av denna fina dag innan det bär av till sängen.

I morse när jag låg i soffan såg man riktigt på magen hur bäbis sparkade, det var häftigt. :D Imorgon bär det av till Mödrarådgivningen på koll. :)

puss och kram

(4/12-2011)

v 2